torsdagkväll.

Öland. Efter åtta timmars bilresa är vi här i julstämningen. Fyra dagar av mina älskade kusiner, moster och Macke.

Igår var galet kul. En iPod och alla minnen var det enda som behövdes för att överleva bilresan idag liksom. Fina vänner jag har... Det var nog mest det jag ville säga. Tack och så.

billy joel.



Underbaraste, vackraste, klokaste låten. Sådär ljuvligt härlig att man kan lyssna om hundratusen gånger. Känns som att han sett rakt igenom mig också. Händer inte särskilt ofta.

sturekatten.

 

Antagligen Stockholms mysigaste café. Där kan man äta mackor eller bakelser och dricka världens bästa citronté, prata i timmar och mest bara må bra. Det känns som att vara på eftermiddagsfika hos en elegant gammal dam med söta små prydnatssaker på byråerna och underbart vackra tapeter. Lite Pelle Svanslös sådär. Mysigt. Hemma. Om ni inte redan varit där, gå dit vetja! Tips, tips.


vår rektor.

Sista föreställningen (som för övrigt blev två föreställningar efter en fullsatt första och för många namn på väntelistan) är nu färdig och klar. Jullov klingar sådär härligt fint i öronen men helt och hållet ledig är jag inte förrän måndag. Nattjobb. Underbart. Fast det gör inte så mycket egentligen för på söndag ska jag och Matte se Nötknäpparen på Operan och måndag morgon far jag till Bollnäs, Heden, med bästis. Tänkte liksom hälsa på lite, kramas och ta igen.

När jag pratar om min skola nämner jag oftast bara min klass och mina lärare. Men så i måndags märkte jag vilken nedrans bra och pedagogisk rektor vi har. Därför tänkte jag ta tillfället i akt att visa ett litet klipp från hans glory-dagar i det superhippa jazzkompaniet Bizazz. Här är han i blå tröja. Go Janne!