kritcirkel.

Foto: Per-Erik Claesson

Slutprodukton smakar surt. Ni vet sådär gott men som krampar lite i tungan efter första tuggan. Roligt, peppande, energirusande... Och så ligger jag död på sängen efteråt. Premiären är över, liksom ytterligare tre föreställningar. Första tuggan är svald. Borde det inte gå lättare snart?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback