Påsklov. Ordet klingar fint i mina öron. Sova till klockan tio och sedan morgonläsning i vårsolen. Norweigan Wood. Mysbok. Efter det tog familjen tag i trädgårdsarbetet, krattning och rensning och sånt, och det kändes bara så härligt somrigt. Nu duschen, sen fotografering till diverse sökningsblanketter innan jag åker till Simon och träffar fina klassen och grillar och myser.

Igår var vår sista Kritcirkel och det gick upp för mig att snart kommer det inte att vara vi längre. Det gör lite ont när jag tänker på det. Att jag inte kommer få se dem varje dag. Inte prata eller skratta eller vara alldeles för intim. De är speciella, mina klasskamrater. Sådär som inte många är. Och jag tycker om dem.